Belgarna

Det är vad dagen bestått av. 

Aryah fick ett längre spår att gå, glömde mina spårhandskar hemma så fick köra utan. Gick faktiskt väldigt bra. jag tror inte att hon missade en enda matbit faktiskt. Imponerande, trots att jag fick bromsa henne en längre sträcka under spåret. Men mot slutet kunde jag faktiskt gå bakom henne utan att bli omkulldragen så framsteg gör vi. Och jäklar vad trött hon blev mot slutet, började tappa lite fokus men då stoppade jag henne. Och gav henne kommando igen att spåra, peppade henne lite extra och hon fixade slutet galant. Som avslut fick hon sin gröna boll och gladare malle har jag nog inte sett. Hon fick springa och leka med sin boll, kampa lite och sen körde jag lite lydnad med Izor. Bara lite fritt följ och lite svängar, märks verkligen att vi inte har tränat seriöst på länge. Efter det blev det lite klassisk bollkastning så att dom fick springa av lite energi i benen, och därefter lite smått uppletande innan hundarna var totaldäckade och la sig raklånga på gräset. Sen dess har dom sovit konstant. Men nu är Aryah uppe på benen igen och jag blir så glad när jag ser henne. Att få vara nära den hunden gör mig bara helt överlycklig. Hon är min andra halva, livet vore så tomt utan den pirayan som kräver all uppmärksamhet i världen. Älskade vovve.

 

Och Izor, min fina prins, min goa glada livskamrat. Han har blivit en sån glad vovve. Studsar runt, gnäller för att han vill hitta på saker och tycker att livet är riktigt skoj!

 

Nu ska jag lägga mig i soffan och slå på tvn. Har jag tur går någonting idag som är värt att kolla på. Annars får vi bara slökolla jag och hundarna.

 

Vi skulle egentligen till Högbo för att gå på hundutställning idag, men bussarna gick så dåligt och jag vaknade med fibrovärk så låg rätt länge i sängen innan vi gjorde någonting av dagen. Men kul har vi haft endå!